Moderatorskap är otroligt kul och omväxlande. Tänk att ha som jobb att hela tiden få lära sig mer om vitt skilda ämnen och lyssna på massor av  intressanta människor! Att leda den intensiva stunden i form av en konferens eller ett möte, när långa förberedelser äntligen blir verklighet, känns för mig och mina kolleger som en stor förmån.

Men visst finns det utmaningar. Förutom osäkerheten i att frilansa(som många yrkesgrupper delar),  kräver stunden på scen hundraprocentig närvaro. Moderering är intensivt och tar hela dig i anspråk. Du ska tillföra den kvalitet som får de medverkande att visa sitt bästa jag och deltagarna att känna att ja, det var värt att vara där.  Omväxlingens baksida är dessutom att ”repeat business” är sällsynt- mycket är nytt från gång till gång och det kräver en hel del förarbete.  Att leda på scen ger kraft, och det tar kraft.

Vi behöver olika för att hålla, beroende på vilka vi är. En del har en hög mental och social förbränning. De mår bäst när de är i rörelse, träffar mycket folk och snabbt växlar från uppdrag till uppdrag. Själv är jag bipolär i mitt arbetsliv: Fullt pådrag när det gäller, sen hem till skrivbordet och ibland dagslång isolering och tystnad , hellre mail än telefon. Reflektion och återhämtning ger en helt annan input än scenframträdandet. Jag vill ha luft emellan för att träna, läsa böcker och tidningar, vara med mina närmaste, inte göra något särskilt alls. Musiken, den andra halvan av mitt yrkesliv och min kreativa kanal, behöver tomrum att växa fram i. Den här livsrytmen är mitt sätt att kunna stå till förfogande helt och hållet som moderator när det krävs, och på det sätt jag själv vill.

 

 

Oavsett var på skalan du befinner dig rekommenderar Åsa och jag en återhämtningsdag mellan uppdragen. Goda rutiner i vardag och arbetsliv är en hållbarhetsförsäkring. Mental träning ger både energi och harmoni. Kommer du förberedd, påfylld och utvilad har du de bästa förutsättningarna att göra ett bra jobb- och kan dessutom ha roligt under tiden! Självklart, kan tyckas, men i en hektisk värld är detta tillstånd som medvetet behöver värnas.

Det hållbara moderatorskapet är också en yrkesetik: Att vara lyhörd och närvarande i möten, kontakter, förberedelser, längs hela vägen fram till genomförande och efteråt. Utstråla trygghet och  ge råd när det kör fast. Lugna med handpåläggning, fysisk eller mental, när stressnivån är hög. Anpassa sig smidigt till nya sammanhang och situationer, upplevas som bra och lätt att samarbeta med.  Att vara professionell, och mänsklig.

I boken ”Yrke: Moderator. En bok om konsten att leda på scen” beskriver Åsa och jag att moderatorsuppdragen kan vara som tomtebloss, som sprakar till och sen är borta.  Genomförandet  på scen måste förstås ovillkorligen funka.  Att vårda det som är runtomkring ger en annan sorts tillfredsställelse, mer långsiktig än endorfinkicken efter ett lyckat event. Jag tror också på att det ger fler uppdrag och återkommande kunder.  Det håller lågan vid liv och bidrar till ett hållbart arbetsliv , både för moderatorn och för alla som verkar i den stimulerande och utmanande  eventvärlden.